Helt plötsligt ser vi ljuset på andra sidan

Röntgendag idag. En dag som blivit förknippad med nervositet big time! De två senaste gångerna har inte varit vad vi hoppats och idag var det den stora domedagen. Skulle det ha hänt något?

Ortopeden börjar med att klämma, känna och titta på rörelser. Berömmer mig för ett riktigt bra jobb med rehaben vilket känns skönt! Helt jämnt musklad och bra musklad för att ha varit så hårt hållen i över fyra månader.

Vi tar plåtar och precis som vanligt går det fort och enkelt trots att Pesto är helt vaken. Han är en stjärna verkligen när det kommer till att göra det jag ber honom om. Får mycket beröm av personalen och det ska han ha!

När jag får se plåtarna sjunker jag ihop och tänker att jahopp. Det var inte bra idag heller. Men. När vi börjar prata, när ortopeden berättar, visar och förklarar. Plockar fram plåtarna från förra gången. Då ser faktiskt jag också hur mycket som hänt. Han är inte helt läkt än men han är faktiskt bättre. Riktigt bra! Han kommer att läka. Ortopeden säger det och den här gången litar jag på henne för den här gången låter hon säker. Vi får börja leva ett mer normalt liv. Inte härja fritt men vara lite lös. Öka promenaderna successivt. Röra sig fritt inne. Vi får lite i smyg börja leva. I väntan på nästa röntgen i maj. Som hon mest bokade in för att stilla mina nerver. Hon är säker nu på att det kommer bli bra. Jag är fortfarande redo för hispan men innerst inne känner jag mig inte helt uppgiven. Vi fixar det här. Det gör vi!

IMG_7553

Annonser

En reaktion på ”Helt plötsligt ser vi ljuset på andra sidan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s