Flygande starter, starten på något bra

Efter en liten tävling på hemmaplan för ett tag sedan där vi dribblade bort ett nollat lopp på grund av bråk och tjafs i staden beslutade jag mig äntligen, ivrigt påhejad av vänner, för att det var dags för flygande starter med Pesto. Att bråka inför varje start är inte ett hållbart koncept och alla nya sätt vi tränade ledde alltid tillbaka till samma resultat.

Jag såg framför mig månader av idog startträning för att få min lilla svarta hund att köpa konceptet. I själva verket har vi lagt ner ett träningspass på bara startträning sedan dess men tränar det såklart automatiskt varje gång vi tränar och tävlar. Sedan dess har vi strulat till det och fått fel i EN start på tävling. Det har såklart inte gjort att vi nollat hej vilt men starterna har funkat! Förvånansvärt bra. Nu står vi och taggar varandra i starten i stället. Skriker på varandra gör vi fortfarande men på ett sätt vi båda taggas av och mår bra av. Sen springer vi för allt vad vi är värda!

Så vad gör det med ett ekipage som under större delen av sin karriär bråkat i starten att helt plötsligt sluta med det? 

Hade jag vetat innan hur mycket det påverkar hade jag tagit tag i det för länge sedan. Men. Jag ska inte gräma mig över tid som flytt utan njuta av tid som komma skall. För vilken underbar känsla det blivit att tävla med Pesto! Vi är taggade innan start, vi är taggade i starten och vi startar sams och överens om att övervinna allt! Vi har ökat vår nollningsfrekvens (självklart ligger även senaste årets stora fokus på nya grunder med i dessa nollor men ensamt räckte inte den träningen fullt ut), vi går i mål sprudlande glada och i Pestos ansikte lyser glädje och stolthet över bra prestation! Han kampar bättre i mål och han VET när vi sätter det.

Hade det bara varit agilityn som påverkats hade det såklart varit bra nog. Men vet ni vad? Han har börjat vara med mig mer hemma. Han hoppar upp i sängen och myser ibland. Det hände ALDRIG innan. Han är MIN hund mer än någonsin och den samhörighet vi har är svårmatchad. Att leva, träna och tävla med Pesto har blivit en ynnest och förra helgens fina certlopp får symbolisera den enorma glädje jag känner över att jag vågade testa!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s