När det blir vår och hundträning känns sådär riktigt riktigt kul!

Ja, egentligen spelar det inte så fasligt stor roll vad vi gör. Med Pesto är det nästan bara agility, även fast agility blivit ett bredare begrepp för oss det senaste. Vilket innebär träning mer med hjärna än med kropp. Det blir en bra mix!

Med Sixten blir det lite allt möjligt. Ibland lydnad, ibland htm och rätt så ofta agility. Nu det sista med inslag av running contacts. Någonstans i vår träning hamnade vi där och det är faktiskt riktigt roligt! Kanske är det så för att vi ännu inte stött på några större motgångar. Vi får väl se vad som händer.

Så här såg det ut idag:

Det där lilla skuttet först i filmen var dagens pass enda skutt. Av sisådär 12 skick. Så nöjd!

I övriga agilitytränigen fick vi order från Kristina Myrefelt att leka mer kring hinder och förstärka upp dem som roliga tingestar att ägna sig åt när vi tränade tillsammans en helg för ett tag sedan. Det gav ganska snabbt effekt och i kombination med att bakåtkedja såg det på senaste träningen ut så här:

För ett tag sedan läste jag ett blogginlägg av Helene Lindström  om konsten att skapa sig en känsla kring sin hund utifrån hur man pratar om den och tänker om den. Sedan dess har jag försökt prata om Sixten som den glada, fina och kloka hunden han är och undvika att prata om en liten hjärna i en gänglig kropp. För visst, han har inte koncentration i överflöd, men han är 17 månader ung. Han har hormoner i kroppen och har ganska nyss växt värdigt. Ska fortsätta bredda sig och bli vuxen. Med dessa saker i åtanke är han en förjäkla fin hund som med väldigt lite träning kommit väldigt väldigt långt. ❤

Pesto då? Ja, Pesto har blivit en alldeles fantastik agilityhund! Det är magi att springa med honom och han blir aldrig (nåja) arg och vill alltid göra det jag ber om. Han öser, har roligt och är i alla fall hjälpligt okej i starten. Det blir fortfarande fel ibland men jag har verktyg nu att lösa dem. Jag har också någon att åka till när jag kör fast. Någon som vet vilka delar vi saknar. Det är en härlig känsla.

Vi har så innerligt roligt när vi springer! ❤

Annonser

Sixtens HTM-satsning och Pesto ska Pesto hitta på i år?

När Sixten fyllde 1 år började vi träna agility regelbundet i vår egen takt. Han har på kort tid lärt sig så mycket och den lilla men fantastiska hjärnan ska nu få pausa agility en månad och lägga fokus någon annanstans. Erfarenheten från tidigare unghundar säger mig att vila gör under för att få saker att landa. Den gängliga unghundskroppen behöver också få vila innan vi sakta höjer upp hindren mot large. Där vi troligen kommer hamna om än med väldigt liten marginal. Allt kan hända men det är bättre att satsa dit och bli positivt överraskad än tvärt om.

Så, idag börjar Sixten i en ny samträningsgrupp. Freestyle/HTM! HTM är det vi ska satsa på och det ska bli så kul! Lydnaden ligger på is för stunden då apporteringen liksom bara blev en belastning. Så får vi se vad som händer med den längre fram helt enkelt. Hur långt vi kommer i HTM återstår att se men vi SKA tävla! Minst en gång. Det är vårt mål i år!

Pesto då? Han har redan haft sin vila även fast den blev lite hackiga än Sixtens den här vintern. Vilat ordentligt har han gjort i alla fall. Med honom kommer fokus i år att ligga på laget. Klass 3 när det passar och känns bra men mest i laget. Jag vill backa lite och hitta en fin känsla på tävling, så som vi börjar känna på träning nu. För rackarns så rolig han är! Alla grunder vi jobbat med det sista ger verkligen resultat och även fast en del bitar tar enormt lång tid så ger vissa bitar en riktigt fin känsla när vi tränar! Dit vill vi nå på tävling och då får vi helt enkelt tävla lite lättare. Med vårt lag som ger mig en så himla härlig känsla ❤ Lyckopiller liksom. Vad kan gå fel?

IMG_8068.JPG

Sixten debuterar!

Jag gjorde om banan så den blev kortare och lättare. Det var allmänt lite svajigt. Men åh så himla fantastiskt det var! Utanför banan var det MASSOR med folk och hundar. Han hade minglat där innan. Cool och glad. Vi gick in på banan tillsammans och han var sådär glad och redo som han alltid är när vi går in där. Jag kopplade loss och han satte sig fot helt självmant. Han satt som ett ljus i starten och sen bara fräste han på i full fart! I mål kampade han med sin leksak som aldrig förr. Han är helt fantastisk mitt lilla lyckopiller.

Sixten är den lilla hunden som travar sig igenom allt nytt han lär sig. Som varit lite klumpig och gänglig under sin uppväxt eftersom benen växte sig alldeles jättelånga. Han har tränat mest lydnad under sin uppväxt. Lärt sig att man ska ta sig igenom en tunnel och mellan hinderstöd men inte så mycket mer än så.

Han har fått vara valp väldigt länge och idag är jag så glad över det! Han är snart 15 månader och vi kör fortfarande korta pass med lätta saker. Har precis börjat med slalom och även det kör vi inte särskilt mycket eftersom han lär sig så snabbt! Han lär sig så snabbt, dels för att han är en klok liten hund, men också för att mitt fokus varit samarbete och fokus. Inte fart och action. Häromdagen sprang han över balansen för första gången och hinder hoppar han mest framåt med någon enstaka sväng. Flera som sett filmklippet har förvånats över hans fart. Han ser inte ut som en snabb hund men han har fått tid att få förståelse i sin takt och när poletten trillar ner så fräser han på. Han är så fantastiskt rolig när han förstår, för då går det undan och då är han självständig! Sen kommer det dröja innan han blir självständig i det mesta vi gör. Men det bästa av allt med livet med Sixten är att jag inte känner någon press från mig själv att ha bråttom. Vi har all tid i världen att lära oss allt vi måste kunna för att ha roligt tillsammans även på tävlingsbanan och den tiden ska vi ta!

Grundträning av odjuren!

Idag stod det grundträning på schemat. Egentligen främst för Pesto. Pesto som faktiskt debuterade klass 3 i helgen och tävlade lag! Han var rackarns fin efter att han fått hoppa över alla kontaktfälten i första loppen men hans matte var lite för trött och vi hittar fortfarande små saker vi behöver fila på. Ett nollat lopp och två nästannollade lopp fick vi till och jag är hemskt nöjd!

I vilket fall. Vi skulle grunda idag. Göra läxor från kursen jag går för Fanny. Framförbyten och blindbyten till att börja med och sedan tunnelingångar. Det blev framförbyten och blindbyten. Vi hann med båda faktiskt. Sen slog han i en bom i ett hopp, skrek till och blev trebent. På riktigt liksom? Som om jag är mentalt redo för det? Nej! Som tur är hade jag sinnesnärvaro nog att våga honom röra sig lite på marken och väldigt snabbt blev han fyrbent igen så han fick nog en smäll över en nerv bara. Dagens träning var ju dock slut för hans del efter den smällen. Så här såg våra framförbyten och blindbyten ut i alla fall! Jag gissar att jag i alla fall får backning på framförbytet. Jag TYCKTE jag var i tid. Jag är sen. Blindbytet är jag själv rätt nöjd med men det går säkert att hitta något där också som felar.

Nu så här i efterhand när jag vet att Pesto fortfarande går på fyra ben så fanns det ju en fördel med att han fick avbryta. Hans avbytare visade sig ha vilat sig i form sedan samträningen i torsdags och var alldeles fantastiskt duktig! Tack Helena för att du var envis och filmade och för att du övertalade mig att testa blindbyte!

Det bästa med vintern är grundträningen! Nästa gång får Pesto lyfta på benen så att han kan slutföra passet.

Pesto svänger, Sixten kursar och Ida hostar

För snart tre veckor sedan började jag hosta och blev förkyld. Jag är inte längre förkyld men hostan är seg som tusan att bli av med. Med all säkerhet har jag hjälpt den alldeles för lite på traven genom att inte vila ordentligt utan göra för mycket.

Jag har varit med Pesto hos Fanny igen och fått fenomenal hjälp med hans svängar! Dessvärre har jag inte alls kunnat ge honom ordentlig träningstid och tvingar mig själv att vara hemma idag för att försöka bli av med hostan.. Vi ligger massor efter i grundagilitykursen men vi har övningarna i alla fall och får ta oss tid att komma ikapp sen!

Helgen var sedan länge planerad kurshelg för lilla Sixten! Han fick dålig förberedelse för den med kraxig matte men som han skötte sig trots det! Vilken fantastisk liten hund han är. ❤ Jag har haft svårt att komma igång med hans träning och svårt att hitta känslan med honom vilket han såklart känt och inte alls varit motiverad nog. Så när Annica säger åt mig att hjälpa honom mer och verkligen ge honom en chans att lyckas så visar han vilken underbar liten träningskompis han är. Han gör saker han inte varit i närheten av att kunna innan och han har fokus och koncentration genom hela helgen! För varje ny sak han lärde sig ökade han dessutom farten. Han fick fina fina vitsord av Annica och det är dags att börja ta honom på allvar och sätta fart med grunderna lite mer på riktigt nu!

Tänka sig att det här är den lilla hunden som innan kursen testat framförbyte vid ett träningspass och som aldrig sprungit en längre övning förut. ❤

Det var dock jobbigt som tusan att med hosta springa med ung hund som behövde massor med hjälp. Jag var helt slut båda dagarna! I slutet av lördagen var jag så trött att jag ramlade när jag skulle göra ett framförbyte!

Helgens absolut bästa med mina erfarenhet av sheltie och passivitet var ändå att han hela helgen låg i en bur i hallen utan att skälla mer än någon enstaka gång. Troligen en av anledningarna att han höll ihop så bra ❤

Om nystart, grunder och lydnad

Jag bestämde mig för ett tag sedan att nu, nu får det faktiskt vara slut på alla små vägringar i agilityn med Pesto. Han går så fint så fint i varenda lopp förutom någon neslig lite vägran och det är faktiskt nog med det nu! Så. Jag efterlyste en agilitycoach och fick napp! Fanny Gott tar sig nu an oss och hittade redan första träffen våra brister.Vi behöver grundträna! Förståelsen behöver öka och jag kan faktiskt inte hålla honom i handen hela tiden. Uppenbarligen. Så nu går vi en onlinekurs i grundhandling och tar allt från början igen. Det är så fantastiskt nyttigt och roligt att jobba med och att Sixten dessutom får en liten knuff igång med samma övningar är ju en klar fördel!

En av läxorna är att lära in ett svängkommando!

Något annat som jag glömt i glädjeyran över att åter ha en agilityhund är att träna lydnad för att hålla hjärncellerna på plats. Så idag åkte jag och hundarna till korpvallarna och tränade lydnad med Emma! Pesto går faktiskt riktigt fint och balanserat och är väldigt rolig att träna med om man inte tänker att det ska gå att tävla med honom i lydnad 🙂

img_0318

Sixten fick också träna och är en fantastiskt rolig liten hund att träna lydnad med. Förutom när det gäller apporteringen. Som liksom blivit alldeles tokig och ångestfylld för oss båda. Så nu har vi fått i läxa av Emma att lära in ett hållfastkommando med leksak först och det svarade han fint på! Vi avslutade med vårt favoritmoment. Fritt följ! Guldhunden! ❤

 

14292524_10153727595466262_7163381937827967534_n-1

Foto: Emma Löfstedt Westrin

När jag visade bilderna för Lars och sa: Titta så fint han går! fick jag svaret: – Han går vid din sida och ber om godis? Han har väl inte BARA fel men jag tycker ändå jag lyckats få honom att gå fint vid min sida och be om godis! Han hade ju kunnat hoppa och studsa!

Semester, värme och fys!

I år lyckades jag pricka in semestern med varmaste tiden på året än så länge! Jag har ju egentligen svårt för den typen av värme men valde att gilla läget och utnyttja värmen till fysträning av de små. Pesto har simmat massor och Sixten har lärt sig simma!

Sixten har lärt sig simma!

A post shared by Ida Cronebäck (@pestosixtenjag) on

Sixten har påbörjat en htm-karriär, tränat lydnad och rent allmänt varit alldeles fantastiskt trevlig! Semester med matte är livet!

Pesto har som sagt simtränat massor och också tränat mycket agility! Jag får fortfarande lyckopirr av att ens skriva de orden. Pesto har tränat agility. Både svårare banor och småpill med detaljer. Han är så evinnerligt rolig att springa med! Öser på riktigt liksom! Vi jobbar med målsättningen fler nollade lopp framöver. När vi börjar tävla igen i höst med vårt nya lag! Lyckopiller! Det består av Sofia med Pim, Emma med Lava och Karin med Ruh. Jag är så glad att få vara en del i det fina laget!

Att vara hundägare till de här två är verkligen en ynnest. De kompletterar varandra så bra och är så himla roliga att umgås med och träna med och bara vara med båda två ❤

Kvällspromenad vid stångån! #visitlinköping

A post shared by Ida Cronebäck (@pestosixtenjag) on