Det här med att vara lös

Ja, hunden alltså. Inte kopplad utan springa fritt på promenaderna.

Jag har haft stora problem med Kezo med detta. Var för rädd för vad som kunde hända när han var ung och satte på koppel för minsta lilla. Som ett brev på posten fick jag en hund som flydde fältet och vägrade komma på inkallning. Det ledde ju alltid till koppel.

Jag har jobbat hårt med detta och har nu en Collie som är en dröm att ha lös. Söker själv kontakt och kommer när jag ropar. Koppel har blivit ett sätt att få belöning och det är inte så farligt att bli kopplad för vad det lider blir han lös igen.

Då var det bra där kanske? Men nej. Ett problem återstår, som gör att jag ändå inte kan ha honom lös så ofta som jag skulle vilja. Möta andra hundar. Jag litar inte på honom där. Är jag väl förberedd och ser den andra hunden i god tid så fungerar det ofta, men det räcker ju inte. Jag kan inte tänka så. Det ska funka alltid och hela tiden. Men hur gör jag för att få det så? Hundmöten är vårt stora problem även i koppel och jag får det inte att bli bra. Något fel gör jag ju, men vet inte helt säkert exakt vad. Övning ger färdighet och fler lyckade möten föder ännu fler lyckade möten.

Hur gör ni för att träna hundmöten, både med och utan koppel?

Jonna har dessutom fått knäck i öronen och henne måste jag bli arg på för att hon ska komma när hon är lös. Men med henne är det inget stort problem. Det är bara jag som varit dålig på att hålla henne lydig. Hon kan egentligen, om jag kräver det av henne.

det är så här det ska vara..

Annonser