Grundträning av odjuren!

Idag stod det grundträning på schemat. Egentligen främst för Pesto. Pesto som faktiskt debuterade klass 3 i helgen och tävlade lag! Han var rackarns fin efter att han fått hoppa över alla kontaktfälten i första loppen men hans matte var lite för trött och vi hittar fortfarande små saker vi behöver fila på. Ett nollat lopp och två nästannollade lopp fick vi till och jag är hemskt nöjd!

I vilket fall. Vi skulle grunda idag. Göra läxor från kursen jag går för Fanny. Framförbyten och blindbyten till att börja med och sedan tunnelingångar. Det blev framförbyten och blindbyten. Vi hann med båda faktiskt. Sen slog han i en bom i ett hopp, skrek till och blev trebent. På riktigt liksom? Som om jag är mentalt redo för det? Nej! Som tur är hade jag sinnesnärvaro nog att våga honom röra sig lite på marken och väldigt snabbt blev han fyrbent igen så han fick nog en smäll över en nerv bara. Dagens träning var ju dock slut för hans del efter den smällen. Så här såg våra framförbyten och blindbyten ut i alla fall! Jag gissar att jag i alla fall får backning på framförbytet. Jag TYCKTE jag var i tid. Jag är sen. Blindbytet är jag själv rätt nöjd med men det går säkert att hitta något där också som felar.

Nu så här i efterhand när jag vet att Pesto fortfarande går på fyra ben så fanns det ju en fördel med att han fick avbryta. Hans avbytare visade sig ha vilat sig i form sedan samträningen i torsdags och var alldeles fantastiskt duktig! Tack Helena för att du var envis och filmade och för att du övertalade mig att testa blindbyte!

Det bästa med vintern är grundträningen! Nästa gång får Pesto lyfta på benen så att han kan slutföra passet.

Annonser

Pesto svänger, Sixten kursar och Ida hostar

För snart tre veckor sedan började jag hosta och blev förkyld. Jag är inte längre förkyld men hostan är seg som tusan att bli av med. Med all säkerhet har jag hjälpt den alldeles för lite på traven genom att inte vila ordentligt utan göra för mycket.

Jag har varit med Pesto hos Fanny igen och fått fenomenal hjälp med hans svängar! Dessvärre har jag inte alls kunnat ge honom ordentlig träningstid och tvingar mig själv att vara hemma idag för att försöka bli av med hostan.. Vi ligger massor efter i grundagilitykursen men vi har övningarna i alla fall och får ta oss tid att komma ikapp sen!

Helgen var sedan länge planerad kurshelg för lilla Sixten! Han fick dålig förberedelse för den med kraxig matte men som han skötte sig trots det! Vilken fantastisk liten hund han är. ❤ Jag har haft svårt att komma igång med hans träning och svårt att hitta känslan med honom vilket han såklart känt och inte alls varit motiverad nog. Så när Annica säger åt mig att hjälpa honom mer och verkligen ge honom en chans att lyckas så visar han vilken underbar liten träningskompis han är. Han gör saker han inte varit i närheten av att kunna innan och han har fokus och koncentration genom hela helgen! För varje ny sak han lärde sig ökade han dessutom farten. Han fick fina fina vitsord av Annica och det är dags att börja ta honom på allvar och sätta fart med grunderna lite mer på riktigt nu!

Tänka sig att det här är den lilla hunden som innan kursen testat framförbyte vid ett träningspass och som aldrig sprungit en längre övning förut. ❤

Det var dock jobbigt som tusan att med hosta springa med ung hund som behövde massor med hjälp. Jag var helt slut båda dagarna! I slutet av lördagen var jag så trött att jag ramlade när jag skulle göra ett framförbyte!

Helgens absolut bästa med mina erfarenhet av sheltie och passivitet var ändå att han hela helgen låg i en bur i hallen utan att skälla mer än någon enstaka gång. Troligen en av anledningarna att han höll ihop så bra ❤

Om nystart, grunder och lydnad

Jag bestämde mig för ett tag sedan att nu, nu får det faktiskt vara slut på alla små vägringar i agilityn med Pesto. Han går så fint så fint i varenda lopp förutom någon neslig lite vägran och det är faktiskt nog med det nu! Så. Jag efterlyste en agilitycoach och fick napp! Fanny Gott tar sig nu an oss och hittade redan första träffen våra brister.Vi behöver grundträna! Förståelsen behöver öka och jag kan faktiskt inte hålla honom i handen hela tiden. Uppenbarligen. Så nu går vi en onlinekurs i grundhandling och tar allt från början igen. Det är så fantastiskt nyttigt och roligt att jobba med och att Sixten dessutom får en liten knuff igång med samma övningar är ju en klar fördel!

En av läxorna är att lära in ett svängkommando!

Något annat som jag glömt i glädjeyran över att åter ha en agilityhund är att träna lydnad för att hålla hjärncellerna på plats. Så idag åkte jag och hundarna till korpvallarna och tränade lydnad med Emma! Pesto går faktiskt riktigt fint och balanserat och är väldigt rolig att träna med om man inte tänker att det ska gå att tävla med honom i lydnad 🙂

img_0318

Sixten fick också träna och är en fantastiskt rolig liten hund att träna lydnad med. Förutom när det gäller apporteringen. Som liksom blivit alldeles tokig och ångestfylld för oss båda. Så nu har vi fått i läxa av Emma att lära in ett hållfastkommando med leksak först och det svarade han fint på! Vi avslutade med vårt favoritmoment. Fritt följ! Guldhunden! ❤

 

14292524_10153727595466262_7163381937827967534_n-1

Foto: Emma Löfstedt Westrin

När jag visade bilderna för Lars och sa: Titta så fint han går! fick jag svaret: – Han går vid din sida och ber om godis? Han har väl inte BARA fel men jag tycker ändå jag lyckats få honom att gå fint vid min sida och be om godis! Han hade ju kunnat hoppa och studsa!

En hyllning till dagmattar och daghussar!

Mina hundar är hos olika hjältar om dagarna. De har i dagsläget olika behov och jag har turen att ha hittat den perfekta matchen till dem båda. Pesto har haft samma sen han var 1 år och Sixten sen han var yttepyttebäbis.

Sixten lämnas först på mornarna och när vi parkerar hos Malin hoppar och studsar han i bilen i väntan på att få komma ut. Han springer det fortaste han kan med mig släpandes i snöret fram till dörren och står där och hoppar och studsar i väntan på att få komma in. När dörren öppnas och han kommer fri från det dumma snöret kastar han sig i Malins famn, alldeles full av lycka och kärlek, för att sedan snabbt inleda morgonlek med bästisen Scottie ❤ De virvlar runt i huset och när jag går vänder han sig inte ens om och tittar efter mig.

14352044_10154494171424808_7798540881448644477_o

Foto: Malin Perlskog

 

När vi sedan anländer till Gösta och Inger skäller Pesto i bilen i väntan på att få komma ut. Han behöver inget snöre på sig utan rusar direkt från bilen mot huset. Står dörren öppen vänder han sig mot mig för att dubbelkolla och springer sedan rakt in på mitt ok. Pesto är hunden som inte ens lämnar min sida för att springa till Lars, när han har godis. Den hunden springer rakt in i huset, hälsar snabbt på Inger och sladdar sedan in i sovrummet där Gösta är. Han skäller sitt lyckoskall konstant tills han helt plötsligt blir tyst. Då vet jag att Gösta lyft upp honom och att de kramas så som Pesto inte kramar någon. Inte ens mig. Jag säger hej då till Inger, för hon är den enda som lyssnar på vad jag säger och åker till jobbet. I trygg förvissning om att båda mina hundar är i tryggt förvar hos sina extrafamiljer där de trivs så oerhört mycket.

Att ha den lyxen jag har är få förunnat och jag är så oerhört tacksam över den kärlek mina hundar får hos sina dagmattar och daghussar. ❤ Tusen TACK!

Semester, värme och fys!

I år lyckades jag pricka in semestern med varmaste tiden på året än så länge! Jag har ju egentligen svårt för den typen av värme men valde att gilla läget och utnyttja värmen till fysträning av de små. Pesto har simmat massor och Sixten har lärt sig simma!

Sixten har lärt sig simma!

A post shared by Ida Cronebäck (@pestosixtenjag) on

Sixten har påbörjat en htm-karriär, tränat lydnad och rent allmänt varit alldeles fantastiskt trevlig! Semester med matte är livet!

Pesto har som sagt simtränat massor och också tränat mycket agility! Jag får fortfarande lyckopirr av att ens skriva de orden. Pesto har tränat agility. Både svårare banor och småpill med detaljer. Han är så evinnerligt rolig att springa med! Öser på riktigt liksom! Vi jobbar med målsättningen fler nollade lopp framöver. När vi börjar tävla igen i höst med vårt nya lag! Lyckopiller! Det består av Sofia med Pim, Emma med Lava och Karin med Ruh. Jag är så glad att få vara en del i det fina laget!

Att vara hundägare till de här två är verkligen en ynnest. De kompletterar varandra så bra och är så himla roliga att umgås med och träna med och bara vara med båda två ❤

Kvällspromenad vid stångån! #visitlinköping

A post shared by Ida Cronebäck (@pestosixtenjag) on

 

Ju mer jag har att göra desto mindre skriver jag

Jag har nu en hel hund och en ung hund som liksom nästan inte är valp längre. Jag kan gå längre promenader. Jag kan, hör och häpna, träna lite agility med Pesto! Jag tränar mest lydnad med Sixten men har påbörjat lite agilitygrunder en gång i veckan tillsammans med Frida och Link.

Att Pesto numer får springa agility är så himla stort och overkligt. Läskigt också. Speciellt när han blir gasad och gapig. Då kommer han in framför fötterna om jag är otydligt och vi minns ju alla vad som hände sist liksom. Jag fryser till is och gör inte ett skit. Vilket medför ännu mer gapig hund. Men. Det får väl vara så ett tag. Jag undviker att det händer genom att oftast träna lätt lätt lätt och korta korta pass så att han orkar. Vi tränar än så länge på låga hinder. Slalom bara lite och inga tighta svängar. Sakta men säkert ska jag öka på. Pesto, han är lyckligast på jorden ❤

Sixten, han går från klarhet till klarhet. Han är så liten fortfarande men ändå en så himla harmonisk och härlig träningskompis! Vi tränar med målet lydnadsklass 1. Vi har fokus på att ha roligt hela tiden och alltid. Vi leker mycket och Sixten äter massor med karameller. Samtidigt lär han sig nya saker hela tiden. Det gör han även i grundträningen i agility.

Fokus är fram. Mellan hinderstöd, genom tunnel eller bara fram helt fritt. Ibland lite snett, ibland helt rakt. Alltid fram mot belöning. Han är bra fin! Sist vi tränade fotade Emma och Annica lite. Så fina bilder på min fina hund!

LBK, Lydnadsträning m Emma, Charlie o Ida_160611_0007_b

Foto: Annica Grönlund

13407520_10153504510356262_110033953_n

Foto: Emma Löfstedt Westrin

LBK, Lydnadsträning m Emma, Charlie o Ida_160611_0028_b

Foto: Annica Grönlund

12371142_10208074076834892_7993597619228427571_o

Foto: Emma Löfstedt Westrin

Vem trodde att jag skulle åka dit på lydnad?

Idag har jag vänt ut och in på mig själv för att få Sixten att ta en apportbock och hålla fast den. Det är förvånansvärt svårt ska jag be att få berätta. Dock är det faktiskt inte alls så svårt om man tänker utanför boxen och för en stund släpper tanken på apporteringen i klass 1. När man inser att hunden faktiskt kan hämta bollar i princip på kommando och speciellt när vi leker och springer tillsammans. Då kan man få en sån där snilleblixt. En sån som innebär att apportbocken förvandlas från radioaktivt trä till en rolig sak att jaga efter och hämta till matte! För det var faktiskt exakt vad som hände när vi busade och jag peppade honom så som jag gör när han ska hämta en boll. Inte precis första gången. Då fick han belöningsord för att springa ända fram. Andra gången för att gripa den. Tredje gången för att springa mot mig med den i munnen och då hejsan vilket party vi hade där utanför domkyrkan!

Det må vara en lång väg kvar att gå men bara det att han galopperar i full fart ut, vänder, griper och springer tillbaka till mig och släpper på mitt YES! Det mina vänner, det är att ha gått en lång lång väg från igår! Egentligen från tidigare idag.

Vi avslutade passet med Sixtens favoritmoment alla dagar i veckan. Fritt följ. Jag får rysningar av hans fritt följ. Guldvalpen! ❤

IMG_9307

Tänk att jag skulle prioritera lydnad framför agilitygrunder? Visst, vi gör det också men det känns liksom som att vi har så himla gott om tid för det och lydnaden börjar verkligen bli så himla kul med honom nu! Det är också lättare att träna sånadär yttepyttepass hemma som är precis lagom med en valp. Vi kanske till och med har tittat på datum för tävling sen sent i höst. Kanske liksom.