Vad som är viktigt när det gäller på riktigt

Jag hade lite kompisar hemma igår kväll och av någon anledning så hade en rätt stor andel av oss skadade eller före detta skadade hundar. Det blev mycket prat om skadade hundar alltså och ibland kan det faktiskt vara skönt att känna att man inte är ensam. Varken om att ha en skadad hund eller ensam om att känna sig lite uppgiven. Även om alla hundar inte går sönder medan de kör agility (faktiskt ganska få) så går många agilityhundar sönder. Nu är det svårt att jämföra med andra hundar då de flesta jag känner har agilityhundar. Men. Håller de verkligen för agility, våra hundar? Så klart de gör. Många hundar gör det ju! Tävlar en hel karriär med ytterst få skador! Det kanske mer är en viss typ av hund som lättare blir skadad? Den typ av hund som vi gärna vill ha när vi kör agility. Fullt ös medvetslös. Just Pestos skada var en olycka. Den hade kunnat hända oavsett vem han är. Men snabb som blixten gör såklart risken lite större att hamna på fel plats vid fel tidpunkt.

Nu när det gått flera månader sen jag och Pesto körde agility. När jag inte tävlat på länge och bara leker valp och går promenader. Då inser jag också att agility faktiskt inte är livet. Hundar är livet. Det är de. Men med hundar kan man göra mycket. Faktiskt. Självklart hoppas jag fortfarande att vi kommer komma dit igen. Självklart kommer även Sixten få köra agility. Jag har dessutom förhoppningar om att han kommer kunna ha hjärnceller igång samtidigt som han springer! Dock känns det väldigt skönt att känna att, OM, om det inte blir agility. Då överlever jag. Vi överlever. För vi kan göra andra saker!

Med Sixten har jag inte alls samma prestationsångest som jag haft med Pesto. Sixten är en underbar individ. Han kommer bli bra på det vi gör. Jag behöver inte stressa! Pesto var också en underbar individ redan som valp. Jag insåg bara inte då att jag inte behövde stressa. På något sätt landar man nog som hundförare. Inser att man hinner. Att om man bara har planer och grundar bra. Så tar det inte så fasligt lång tid sen. Och tar det lång tid. Så är ju träningen på väg till sen  förbaskat rolig den med!

IMG_3820 (1024x667)

Det är hit vi längtar mest! En lös hund i en skog! Kommer i bara dit. Då överlever vi. Igår när vi var på rehab för att få laser så fick Pesto en liten kort fyskoll. Han fick gå och han klämdes på. Han rör sig enligt sjukgymnasten helt rent utan tendens till hälta. Han är helt jämnt musklad trots att han nu rör sig mer på promenad än i vatten. Han får gå 20 minuter långa promenader nu. Den 21 mars får vi veta hur det ser ut på insidan!

Vad kan Sixten egentligen?

Eftersom jag för tillfället inte går någon onlinekurs med Sixten är det inte lika noga med dokumentationerna. Det betyder ju faktiskt inte att vi inte gör något men jag ska försöka sammanfatta och göra en plan för fortsättningen. Så vad kan han?

– Kampa? Jadå! Det har svajat lite under tandlossningen men börjar komma tillbaka igen! Idag kampade vi i ny men ganska störningsfri miljö utomhus och han gjorde det hur fint som helst!

– Hämta kastad boll? Ja! Under tandlossning är det den lek vi gjort mest och jäklar så bra han är! Ganska ofta kommer han också tillbaka med den.

– Sitt? Ja, kommandot börjar dessutom sitta ganska bra. Idag för första gången tillsammans med den andra saken han också kan ganska bra på kommando.

– Om! Gå runt mig medsols. Ett trick han erbjöd själv och jag fångade med klickern!

– 4 paws in a box? Han är riktigt duktig men skulle behöva mer självsäkerhet i vad som förväntas. Fler jackpotbelöningar och i förlängningen ett kommando!

– Backa upp? Riktigt bra! Kommando behöver befästas!

– Ligg? Här går det långsamt! Det enda vi i dagsläget  tränar med handhjälper. Han har sitt som sin naturliga position och erbjuder aldrig ligg själv. Vi knegar vidare!

– Positionsarbete? Här har vi tappat lite. Han flyter gärna in framför mig och ut med rumpan. Vi har heller inte tränat det mycket alls så det är inte konstigt att vi tappat.

– Springa mot godis? Springer både mot burk och MM med bra driv. Jag kan både stå still och springa bredvid. Springa testade jag för första gången idag och insåg på slutet att jag glömmer byta sida! Inte glömma! Kommando: fram! Förberedelse för att han ska komma i rätt stämning: ska du ha den??

– Fokus? Bäst av allt! Underbar att jobba med och jag får påminna mig om att bryta i tid. Små korta pass med liten valp och alltid avsluta med bus.

image

Vara söt? Bäst av alla!

Vad jobba med resten av veckan?
Inkallning! Han sticker inte men han har långt ifrån befäst inkallning! Vet han att jag har godis kommer han för att få snask men att komma snabbt på ALLA inkallningar finns förbättringspotential på!

Jag har fått springa agility!

Tänk att jag har sån tur att jag har så fina vänner som jag har! Som säger: Ida, på lördag springer du agility med Richie!

Idag var det lördag och jag sprang agility med Richie! Mesigt och fegt i början, peppigt och glatt på slutet. Felfritt ingen gång men roligt hela tiden! Hon är allt bra fin den här golden retrievern. Extra bra att Sofia lovade mig att det var jag som skulle gå sönder och inte hunden om vi krockade.

image

Vi krockade inte och vi hade kul!

Medan jag sprang och peppade satt Sixten i en bur med karamellmaskinen och Sofia som tryckte på knappen och pratade med valpen. Gnällde lite första vändan gjorde han men var i princip tyst andra. Bra träning även för honom alltså!

image

Att göra inget är också att träna

Idag är jag förkyld.Ikväll ska jag vara funktionär på agilitytävling och behöver alltså spara på krafterna. Vad passar då bättre än att träna på att inte göra något alls? När Pesto var liten tränade jag massor på det för att han var så intensiv redan som valp men Sixten behöver faktiskt också lära sig det! Det fungerade riktigt bra med Pesto och oj vad jag haft igen det nu under benbrottet! Att göra ingenting är det svåraste tricket av alla!

Idag började jag och hundarna med att gå en liten sväng vid sju. Sen sov vi till och från till klockan 10! Så skönt! Sedan dess har vi inte gjort så mycket alls. Busat lite, busa måste man ju få när man är valp. På valps villkor inomhus. Tuggat ben har han också gjort och sovit en liten stund till. Nu börjar han pyssla på egen han här hemma i brist på annat och senare ska vi gå en liten promenad tillsammans med storebror. Precis lagom dag helt enkelt!

I övrigt jobbar vi vidare med tricket Backing up! med slutmålet hand stand mot vägg! Hans kropp är liten och valpig fortfarande och det är inte bråttom att kunna just hand stand men så roligt det är att se hur snabbt han avancerar 🙂 Så söt han är när svansen viftar! Det är det viktigaste av allt när man tränar en valp och Katarina har varit väldigt noga med att påtala det ofta under vår puppy class. Ha KUL så kommer de lära sig saker allt eftersom. Nu har vi en månads paus i kursen och ska starta upp en ny månad igen i mars!

Den är så himla rolig den numer stora hunden!

Ja, nu är valpen officiellt större än den vuxna hunden och går väl nu alltså som den stora hunden. Han har stora skor att fylla efter den förra finaste stora hunden som jag fick fina bilder på av Emma häromdagen ❤

12620599_10153225806931262_265477110_o.jpg

Det går dock inte att beskylla valpen för att inte göra sitt allra allra bästa. För varje dag inser jag mer och mer vilken fantastisk liten valp det är och vad glad jag är över att Annika såg till att han blev min. Kursen vi går för Katarina har verkligen hjälpt oss att hitta varandra i både lek och träning och oj så kul vi har!

Idag träffades vi med fyra av de 6 valpar Sixten växt upp med varav två var hans systrar och tränade lite valp i hallen för att sedan stanna kvar och städa hallen tillsammans med massa andra medlemmar. Dagens bästa var att han för första gången lekte med fullt fokus tillsammans med mig i hallen OCH kunde sitta i bur tillsammans med vår karamellmaskin och vara tyst och lugn hela tiden medan vi städade!

Pesto rehabar och valpen är valp!

 

Idag var jag på rehab med Pesto igen. Vi är det 1-2 ggr per vecka nu och idag fick vi även köra laser utöver simningen. Skönt att få göra något. Skönt också att få stärkande ord från personalen. Den ständiga ovissheten är så fruktansvärt jobbig och i perioder är det så jobbigt att orka. Fast orka är det enda man kan göra. Idag har jag dock nya krafter igen och hoppas orka till nästa rehab om en vecka! Min duktiga lilla pest. Vilken hjälte han är ❤

Den lilla valpen då? Han har börjat på dagis hemma hos Malin, Ming och Tobi med familj och lever verkligen livet där ❤ Han leker massor med Ming och har det helt fantastiskt! Möjligen att det är lite lite tråkigt att han sover som en gris hela kvällen sen men det får det väl vara värt!

Vi hinner faktiskt med några läxor också nu när jag börjat jobba igen. Även fast det kanske bara blir en per dag. Han är en riktig liten stjärna! Häromdagen lekte han alldeles förträffligt.

Vi har börjat försöka leka på andra ställen men det är betydligt svårare. Vi får se vad fröken säger om det!

Vi har också börjat träna med större låda där läxan är både alla tassar i och frambenen på. Inga problem alls tyckte Sixten. Tänk att det här…:

…är samma valp som hade så här svårt i början att hitta sina små tassar:

Lilla lilla valpen som börjar bli så stor och så duktig!

 

 

Sixten lär sig nya saker bra att kunna i livet

Mest så njuter Sixten av att få vara en valp med allt vad det innebär av att ostraffat få tugga sönder 4 stycken telefonladdare, bära på skor, hoppa upp på köksbordet och sova i sängen. Han har fler leksaker än vad som är rimligt och han leker med allt från fluffiga saker till pipande kor och nöffande grisar! Han är också den sötaste valp jag känner!

IMG_8849

IMG_8884.JPG

Sixten och jag går också en puppy class online för Katarina Podlipnik efter tips från Fiona som gått den kursen med sin pudel Ella! På den kursen får vi lära oss att göra tricks, att leka och allmäna vardagslydnadssaker med fokus på fart, motivation och glädje! Allt med tänket liten valp. Korta, roliga pass med bra belöning och fokus på kul kul kul! V lär oss nya saker hela tiden. En del saker har tagit lite tid, som att lära oss det här med tricks och klicker. En del saker har Sixten varit riktigt bra på från början! Som att leka och ha ögonkontakt. Idag när vi började ett nytt tricks gick det faktiskt hur bra som helst så kanske att vi hittat grejen även där 🙂

2 paws on an object

Look at me

Playing!

Bästa valpen! ❤

 

 

Så, hur mår Pesto

Mitt i all valplycka finns ju en liten svart och väldigt uttråkad liten sheltie i en bur. Han får nu gå ca 5 minuter långa promenader och har träffat sjukgymnast en gång. Vi har fått order om att ståträna med tårna rakt fram för att stärka musklerna så att han inte utåtroterar för att avlasta. Han gör alltså mer än han gjort förut och ju mer han gör desto högre förväntningar får han. Högre förväntningar ger stökigare hund. Han är fortfarande fantastiskt duktig men rätt odräglig emellanåt.

På måndag har vi ny tid för rehab och på tisdag ska vi röntga igen. Då finns förhoppningar om läkt Pesto. Vi får väl se vad plåtarna visar! Jag tycker fortfarande att delen där brottet är är tjockare och knutigare vilket är normalt under läkning men kanske borde försvinna innan det är färdigt för belastning? Vi får väl se vad de säger på tisdag helt enkelt och en knapp vecka kvar för benet att läka!

image

Vi längtar så efter frihet!

Att hitta rätt i valpdjungeln utan att leta

Det är precis vad jag gjort! För varje dag faller jag bara mer och mer för den lilla valpen som växer så det knakar. Han är glad, finurlig, fokuserad och busig.

IMG_8824

Idag har vi varit med Karin, Zapp och Ruh i skogen och han älskade att få springa med de andra, även fast det var omöjlig att hinna med Zapp i dagsläget. De kommer ha så väldigt kul de två när Sixten blivit större!

På vägen hem stannade vi på ett helt nytt ställe för Sixten och tränade ett litet mikropass lydnad/htm. Karameller vid rätt position på både höger och vänster sida, stå och fot vid sidan. Några få minuter och valpen bara lär sig! Han har hjärnan igång och den jobbar så det knakar.

Jag har nog Pesto att tacka för mycket. Att träna honom har gjort att jag vet vilka små knep som gör att de förstår. All hjälp jag fått av alla instruktörer och vänner under årens lopp har gjort att det med Sixten känns roligt, kravlöst och lätt. En liten bäbishjärna orkar inte många minuter men med rätt förutsättningar och en underbar valp kommer man förvånansvärt långt på tre minuter! Det ska bli spännande att se vad den här lilla parveln blir för någon. Grym lär han i vilket fall bli!

IMG_8795